Klimatförändringarna slår hårdast mot de människor och samhällen som bidragit minst till krisen. Därför är klimatarbetet också en fråga om rättvisa. När klimattoppmötet, COP29, nu inleds i Azerbajdzjan finns ActionAid självklart på plats för att följa förhandlingarna och påverka världens ledare att fatta beslut som vilar på rättvisa och solidaritet.
Människor i låg- och medelinkomstländer – framför allt många flickor och kvinnor – har gjort minst för att orsaka den klimatkris vi befinner oss i. Ändå är det deras liv, hälsa och trygghet som sätts på spel i spåren av klimatförändringarna.
"Länder som påverkas mest av klimatförändringarna pressas nu djupare in i skuld på grund av klimatkrisen. Det är länderna som bidragit minst till klimatkrisen som drabbas värst, eftersom de själva måste bekosta förebyggande arbete inför, och återuppbyggnad efter, en katastrof har inträffat. Därför kräver vi ett nytt klimatfinansieringsmål under COP29,"
ActionAid krav under COP29
- Klimatfinansiering: Höginkomstländer måste på COP29 enas om ett nytt finansieringsmål. ActionAid kräver att minst 11 miljarder kronor årligen för att stötta lokala samhällen i låg- och medelinkomstländer.
- Anpassning: Klimatanpassning ska prioriteras med finansiering för att stärka särskilt utsatta grupper, som kvinnor och lokalsamhällen.
- Jämställdhet: Klimatåtgärder måste främja kvinnors ledarskap och rättigheter.
- Hållbart jordbruk: Stöd till hållbara jordbruksmetoder i det globala syd behövs för att säkerställa livsmedelsförsörjningen.
Hur flickor och kvinnor drabbas hårdast
Klimatförändringarna påverkar flickor och kvinnor oproportionerligt hårt. I många samhällen har flickor och kvinnor redan en mer utsatt position, både socialt och ekonomiskt, vilket gör att de blir särskilt sårbara när extremväder, torka eller översvämningar drabbar dem. Flickor riskerar att förlora tillgången till utbildning när skolor stänger eller förstörs, och kvinnor får ofta axla det tyngsta ansvaret för att ta hand om familjens behov i en tid av kris.
Flickors och kvinnors specifika behov, som tillgång till mödravård och mensskydd, blir ofta förbisedda i klimatkriser. När naturkatastrofer inträffar och tillgången till grundläggande resurser minskar, är det ofta flickor och kvinnor som drabbas hårdast av brist på sanitetsinfrastruktur och hälsovård.
Klimatförändringarna förstärker de redan existerande könsrelaterade orättvisorna och gör att flickor och kvinnor står på klimathotets allra främsta linje.
Se vår film om hur flickor i Bangladesh påverkas av klimatförändringarnas effekter:
