Under de senaste veckorna har jag pendlat mellan att vara ledsen, nedstämd, känt hopplöshet och ilska. Men det är ilska som stannar hos mig. Jag inser att jag som individ inte kan stoppa händelseförloppet eller utvecklingen. Men jag kan inte heller vara tyst och låta saker vara, vem skulle jag vara då?
HUR kan vi ta del av rapporter bombningar mot civila som söker skydd i flyktingläger, om behoven av hjälp som inte kommer fram, om kvinnor som tvingas till kejsarsnitt utan bedövning, om barn som förlorat syskon och föräldrar, om föräldrar som förlorat sina barn, om sjuka som inte kan evakueras och om skräcken att i mörker tvingas söka skydd undan intensiva bombningar? Utan att skrika?! Det handlar inte om att välja sida. Det handlar om att våldet och dödandet mot civila måste upphöra. Civila ska skyddas, alltid! Jag – och den organisation jag arbetar för – kommer alltid att stå på oskyldiga civila individers sida.
De senaste dagarna har internationella medborgare och ett mindre antal skadade fått ta sig ut via Rafah till Egypten, några fler lastbilar med nödhjälp har fått komma in i Gaza. Men det räcker inte! Behoven är enorma! Senaste uppdateringen visar att fler än 8500 civila har dödats i Gaza och fler än 21 000 är skadade men de mediciner som kommit in i Gaza täcker bara behoven för 5000. Mer än halva befolkningen har tvingats att lämna sina hem och är på flykt inom Gaza. Men det finns ingen säker plats att fly till. 3 760 barn har dödats under de senaste tre veckorna, det är enligt Rädda Barnen fler barn än vad som dött i krig världen över sedan 2019. Även i krig skyddas barn så långt det går.
I fredags antogs en resolution i FNs generalförsamling om omedelbar humanitär eldupphör i Gaza, en omröstning där Sverige valde att lägga ned sin röst. Jag förstår inte. Mitt Sverige står upp för barn, för civila och för mänskliga rättigheter. Fler och fler länder ställer sig bakom ett krav på omedelbart eldupphör – hjälp måste få komma in, människor måste får chans att sätta sig i säkerhet. Civila måste skyddas, tillfångatagna släppas och humanitär hjälp måste få komma fram. Detta måste vara Sveriges och övriga världens absolut högsta prioritet.
Att vilja stoppa urskillningslöst dödande av palestinier ställer inte mig på Hamas sida. Att sörja och avsky Hamas fruktansvärda attack mot civila Israeler ställer mig inte på Israels sida. Det här handlar om att hela världen måste ta ett ansvar och ställa sig på de civila och barnens sida. Vi kan inte vända ryggen till, vilken framtid går vi då till mötes?
Mer än 120 hjälp- och sjukvårdsarbetare har betalat med sitt eget liv för att rädda andra i Gaza sedan den 7 oktober. Men hjälporganisationerna är kvar – de lämnar inte. De jobbar dygnet runt med det lilla de har och när inget annat finns kan det vara en värmande kram.
Jag minns 2015, då lille pojken Alan Kurdis döda kropp spolades upp på en strand i Turkiet. En fruktansvärd händelse som blev en så tydlig symbol för att det som inte får ske ändå hade skett – ett oskyldigt barn hade fått sätta livet till. Hela Sverige reste sig och engagerade sig för att vi aldrig skulle behöva se detta upprepa sig. Under de senaste tre veckorna har 3 760 små oskyldiga barn förlorat livet. Vi kan inte vara tysta!
Jag vill uppmana alla, oavsett var man eventuellt står i konflikten att ta alla chanser att stå upp civila och för barnen. Visa ditt engagemang genom att stödja ett upprop som syftar till att skydda civila. Prata med alla du känner för att få fler att agera. Men vad du än gör – acceptera inte det som sker.
Jag vill uppmana er som har möjlighet att donera till någon av de hjälporganisationer som är på plats att göra det- det kommer att göra en stor, stor skillnad.
Om vi accepterar detta då sänker vi tröskeln för att fortsätta acceptera dödande av civila. Vart tar det oss då, som mänsklighet?
Jennifer Vidmo
Generalsekreterare på ActionAid Sverige
Gör din röst hörd – skriv under
ActionAid har tillsammans med 630 andra organisationer, världen över, startat en namninsamling för att uppmana alla nationers ledare, medlemmarna i FN:s säkerhetsråd och alla aktörer på plats att sätta människors liv som högsta prioritet.
