Sverige står inför en ny regeringsbildning. Efter valet avgick Ulf Kristersson som statsminister och Magdalena Andersson har fått uppdraget att försöka bilda en ny regering. Om hon åter blir statsminister skulle Sverige, för andra gången, få en kvinna på posten.
Det är en påminnelse om att kvinnors politiska representation inte alltid varit självklar.
När kvinnor får plats förändras bilden av makt
I Sverige har kvinnor kunnat rösta och väljas till riksdagen i drygt hundra år. Sedan 1990-talet har kvinnor utgjort mer än 40 procent av riksdagens ledamöter. Ändå har kvinnor aldrig varit i majoritet i Sveriges riksdag.
Representation handlar om mer än att räkna kvinnor och män. Det handlar också om vilka erfarenheter, perspektiv och frågor som får utrymme när beslut fattas.
Från rösträtt till statsministerpost. Vägen till politisk jämställdhet har inte varit självklar.
1919: Riksdagen beslutar om kvinnlig rösträtt.
1921: Kvinnor röstar och kan väljas till riksdagen för första gången. Fem kvinnor tar plats.
1947: Karin Kock blir Sveriges första kvinnliga statsråd.
1958: Ulla Lindström blir den första kvinnan att tjänstgöra som tillförordnad statsminister.
1994: Sveriges regering har för första gången lika många kvinnor som män.
2021: Magdalena Andersson blir Sveriges första kvinnliga statsminister.
2026: Sverige kan få sin andra.
Makt behöver delas
På många håll i världen är kvinnor fortfarande långt ifrån jämnt representerade där beslut fattas. En aktuell svensk jämställdhetsutredning visar till exempel att män hade 80 procent av ordförandeposterna i riksdagens utskott 2024.
För ActionAid är kvinnors möjlighet att påverka en självklar del av arbetet för jämställdhet. Runt om i världen arbetar vi tillsammans med kvinnor som organiserar sig, driver förändring och tar plats där beslut fattas.
När kvinnor får makt att påverka sina egna liv och sina samhällen förändras också möjligheterna för nästa generation.
Representation är inte slutmålet. Det är en del av vägen till en mer jämlik värld.
