Skip to the content

Vad är kvinnlig könsstympning?

Över 200 miljoner flickor och kvinnor världen över är könsstympade och varje dag utsätts fler än 5 000 flickor mellan fyra och tolv år. Kvinnlig könsstympning, även kallat kvinnlig omskärelse, är en extrem form av våld mot flickor och kvinnor.

Övergreppet innebär att delar av det yttre könsorganet skadas eller tas bort. Flickor som könsstympats riskerar att få infektioner, bli infertila och i värsta fall förblöda. Ofta tvingas flickorna sluta skolan för att giftas bort. Kvinnlig könsstympning kan leda till fysiska, psykiska och sociala besvär för resten av livet.

ActionAid arbetar på flera nivåer för att stoppa övergreppet genom att sprida kunskap och skapa dialog om de skadliga konsekvenserna.


Varför sker kvinnlig könsstympning?

Kvinnlig könsstympning har praktiserats i flera tusen år. Övergreppet är en kulturell tradition och förekommer i ett 30-tal länder i Afrika, Asien och Mellanöstern.

Det finns olika orsaker till varför flickor könsstympas. För vissa handlar det om att bevara familjens heder genom att garantera att dottern är oskuld innan hon gifts bort. I flera kulturer ses övergreppet som en ritual för att bli kvinna. Även pojkar växer upp med förväntningar om att de ska gifta sig med en könsstympad kvinna.

För flickorna kan grupptryck och rädsla för att bli socialt exkluderad av familj och vänner vara orsaker som gör att de själva vill könsstympas. I grund och botten är övergreppet ett sätt att kontrollera en kvinnas sexualitet och kropp.

Kvinnlig könsstympning är ett uttryck för patriarkala maktstrukturer i samhället. För att förändra attityder är det viktigt att arbeta på lokal nivå tillsammans med människor som utövar traditionen.


Så arbetar ActionAid för att stoppa kvinnlig könsstympning

 


 

 

Damaris könsstympades när hon var 11 år. Hon visste inte vad hon skulle utsättas för, bara att hon skulle bli skuren. Efter övergreppet giftes hon bort med en mycket äldre man som våldförde sig på henne. Damaris blev gravid ganska snart efter giftermålet. På grund av könsstympningen var både samlag och förlossningen extremt plågsamt. Damaris levde i rädsla men beslöt sig tillslut för att rymma. Idag arbetar hon mot könsstympning tillsammans med ActionAid och en av de kvinnogrupper vi startat i Kenya.


Olika typer av kvinnlig könsstympning

Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat fyra olika typer av könsstympning:

Typ I: ­ Borttagandet av hela eller delar av klitoris och/eller förhuden.

Typ II: Delvist eller helt borttagande av klitoris samt delvist eller totalt borttagande av de inre och yttre blygdläpparna.

Typ III: Delvist eller fullständigt borttagande av yttre könsorganet samt tillslutning av vaginalöppningen, med eller utan borttagande klitoris.

Typ IV: Alla andra skadliga ingrepp på de kvinnliga könsorganen av icke-medicinska skäl, till exempel prickning, piercing, sticka med vasst föremål och skrapning.

Alla typer av kvinnlig könsstympning är en kränkning av flickors och kvinnors rättigheter.


Vi arbetar mot kvinnlig könsstympning i Sverige

I Sverige är könsstympning olagligt sedan 1982, ändå beräknas mer än 19 000 flickor vara i riskzonen för att könsstympas. Övergreppet sker oftast under skollov då flickor tas utomlands för att könsstympas. Ibland sker övergreppet även i Sverige, i hemlighet och ofta utan bedövning. Mörkertalet är stort, många flickor vet inte om att övergreppet är förbjudet eller vågar helt enkelt inte anmäla.

Genom att lära från vårt framgångsrika arbete i flera afrikanska länder informerar vi flickor i riskgrupper i Sverige om deras rättigheter och om vilket stöd de kan få av samhället.

Via vårt nätverk av sakkunniga, ”Champions for Change” håller vi studiecirklar för personer som i sitt arbete möter flickor som har könsstympats eller är i riskzonen. Det är till exempel personal inom vård, skola, socialtjänst och på Migrationsverket.




”Jag var åtta år när jag könsstympades och det är fortfarande ett plågsamt minne. Det är en verklighet jag delar med miljontals flickor och vi blir fler om vi inte agerar. Jag säger nej till kvinnlig könsstympning, idag och alla andra dagar. Gör det du med!”

Anissa Mohammad, sakkunnig könsstympning på Länsstyrelsen i Östergötland. Medlem i ActionAids nätverk “Champions for Change” mot kvinnlig könsstympning i Sverige.

 

 



Stöd vårt arbete

Engagera dig

Bli fadder

Om oss