Skip to the content

Feliz könsstympades som sjuåring: "Jag förstod inte vad det innebar"

Feliz Dahir, 37, blev könsstympad när hon var runt sju år. Sedan dess har Feliz haft fruktansvärda mens- och magsmärtor. Nu vill hon sprida kunskap och berätta sin historia för att hjälpa till att stoppa den skadliga traditionen från att fortsätta.

– De som har gått igenom måste säga: nej, jag mår inte bra. Det här är inte bra för kvinnor. 

Könsstympning av flickor och kvinnor är ett allvarligt övergrepp där delar av eller hela det yttre könsorganet och klitoris på en kvinna skärs bort, för att sedan sys igen. I de 30 länder i Afrika och Mellanöstern där traditionen är främst förekommande uppskattas cirka 200 miljoner flickor och kvinnor vara utsatta, och i Somalia könsstympas cirka 97 procent av alla flickor. ActionAid kom i kontakt med Feliz Dahir via vårt arbete i Sverige, och hon är en av alla de tiotusentals kvinnor som lever i Sverige och som är könsstympad. Många lider i det tysta och har svårt att prata om övergreppet, för att bryta tabun och sätta fokus på frågan har Feliz valt att dela med sig av sina egna upplevelser. 

"Jag ville inte bli mobbad i skolan"

Feliz växte upp i Somalias huvudstad Mogadishu och i hennes fall var det från början inte planerat att hon skulle könsstympas, men när hennes något äldre syskon och kusiner skulle göra det ville hon också vara med, för att inte sticka ut. Feliz minns hur hennes mamma frågade om hon verkligen ville, och att hon svarade ja. 

– Jag förstod inte och jag visste inte var det var, men jag ville inte bli mobbad i skolan, det var enda anledningen till att jag genomgick det här. 

Ingreppet utfördes inte på ett sjukhus, utan av grannfrun och en annan äldre kvinna. Feliz berättar att hon inte minns något från tidpunkten när det inträffade eller hur ont det gjorde, utan första minnet är från när hon skulle kissa för första gången: 

– Jag kommer ihåg hur det brändes, som ett sår som någon strör en nypa salt över. Det har påverkat mig från dag ett, till när jag fick min första mens, tills idag. Min mens kommer inte som den ska och de första tre dagarna måste jag vara hemma. Jag kan inte gå i skolan, jag kan inte äta, jag kan inte resa mig upp och gå på toaletten för att jag har så hemskt ont i magen. När jag går på toaletten måste jag ha tid och inte ha bråttom. Jag kan inte vänta tills jag blir väldigt kissnödig.

Könsstympning av kvinnor medför ofta ett stort fysiskt och psykiskt lidande och kan leda till infektioner, infertilitet och i värsta fall döden. Feliz upplever att när hon fått infektioner på grund av hennes situation har ingen haft möjlighet att hjälpa henne. Hon menar att läkarna inte har kunnat se ordentligt eftersom allting varit stängt och trots att hon gick igenom en öppningsoperation 2009 kvarstår smärtorna. 

Stoppa kvinnlig könsstympning

Könsstympning har praktiserats i över 2000 år och förekommer i olika kulturer av olika traditioner och skäl. I vissa fall med religiösa förtecken, men det finns inget stöd i några religiösa skrifter. Istället pekar Feliz på normer i samhället, och hur generation efter generation gått igenom samma process. 

– En kvinna som åker till Somalia och vars barn könsstympas har inte tillräcklig kunskap. Hon vet inte vad det handlar om. Hon har själv gjort det, hennes mamma har gjort det, hennes mormor har gjort det.

För att stoppa könsstympning av kvinnor betonar Feliz vikten av att berörda flickor och kvinnor utbildas och att nyanlända från riskländer får information av Migrationsverket. Hon säger också att det är viktigt att de som drabbats vågar prata och berätta om sina egna erfarenheter. 

– Jag vet hur det har påverkat mig och mitt liv. Ingen annan kan känna hur jag känner. På det sättet kan vi få ett stopp - om jag berättar om vad jag gått igenom, och att jag vill att det tar slut. 

Men Feliz tror att förändringen kommer ta tid eftersom det handlar om mycket gamla traditioner som finns djupt förankrade i vissa kulturer.

– Det har hållit på i flera hundra år och för dem är det naturligt att kvinnor blir omskurna.

ActionAids arbete i Sverige

I över 30 år har ActionAid drivit kampen mot kvinnlig könsstympning i nio länder i Afrika. Sedan 2016 arbetar vi med frågan även i Sverige. Officiellt uppges 38 000 flickor och kvinnor vara könsstympade i Sverige, men mycket tyder på att mörkertalet är stort. Cirka 19 000 flickor och kvinnor uppskattas vara i riskzon att utsättas för ingreppet, där vårdnadshavarna har en positiv attityd eller är ambivalenta till könsstympning även efter migration. Hur stor andel av dessa flickor i Sverige som faktiskt riskerar könsstympning är okänt eftersom det inte funnits tillräckliga möjligheter att dokumentera de fall som upptäcks (Socialstyrelsen 2015). Trots att så många är drabbade i Sverige får de varken den information eller den vård de har rätt till, och kvinnlig könsstympning upplevs av många som en bortglömd och bortprioriterad fråga. 

Därför arbetar ActionAid aktivt med att utbilda och sprida information, skapa trygghet, öppenhet och utrymme för attitydförändringar, för att stoppa kvinnlig könsstympning. Genom workshops och samtalsträffar för berörda flickor och kvinnor och yrkesverksamma erbjuder vi en plattform där vi öppet diskuterar och tillsammans hittar lösningar. I vårt förändringsarbete är det kvinnorna själva som tar ledningen, eftersom det är deras kunskap och erfarenheter som måste vara vägledande för alla insatser.

 

Stötta vårt arbete

För att kunna fortsätta arbetet tillsammans med Feliz och andra kvinnor som utsatts behöver vi ditt stöd!

Stå upp för alla flickors och kvinnors rätt till sin kropp och ge ett bidrag idag till kampen mot kvinnlig könsstympning.