Skip to the content

1970-tal

ActionAid bildas 1972 i Storbritannien av affärsmannen och filantropen Cecil Jackson-Cole. Han värvar brittiska faddrar som sponsrar barn i utvecklingsländer. Fokus är framför allt barn och utbildning men utvidgas snart till hälsa. Verksamheten etableras först i Kenya och Indien, expanderas sedan till Rwanda, Burundi och Gambia. Katastrofbistånd ges till Honduras och Bangladesh.

1980-tal

ActionAid växer till totalt 30 länder. I Europa etableras systerorganisationer i Irland, Frankrike, Italien och Spanien.

Vår starka holistiska profil börjar växa fram. Det räcker inte att fokusera på barns utbildning om inte föräldrarna har råd med mat för dagen. Därför börjar vi arbeta även med barnens föräldrar och området där de bor. Spargrupper startas och billiga lån ges till inkomstgenererande verksamhet.

Vi gör också erfarenheten att utbildningsverksamheten riskerar bli ohållbar om inte staten tar sitt ansvar. ActionAid börjar hjälpa människor att organisera sig mot orättvisor för att kunna kräva sina rättigheter av staten. Successivt börjar fokus skiftas från att lindra symtom till att angripa grundorsaker. Verksamheten blir alltmer baserad på människors rättigheter och staters skyldigheter.

1990-tal

ActionAid växer med nya systerorganisationer över hela världen. Vi börjar bedriva påverkansarbete gentemot regeringar och organ som Världsbanken och FN. Vi börjar arbeta mer konfliktförebyggande. Som svar på torkan i Malawi, Mocambique och Somalia bildas 1992 ActionAids Emergencies Unit, en professionell humanitär organisation.

En verktygslåda börjar ta form som bygger på idéer om människors frigörelse som genom pedagogiska metoder själva kan erövra medvetenhet om sin situation och vad individ och kollektiv kan göra för att driva förändring. Om verksamheten ska vara relevant och hållbar måste den drivas och ägas av människorna själva.

ActionAid Alliance bildas som en paraplyorganisation där alla systerorganisationer samlas. Alliansen är relativt löst sammanhållen och fortfarande kontrollerad av kontor i nord. Anställda i syd börjar reagera på vad som uppfattas som en postkolonial hierarki och pressar alliansen för att ge ökat inflytande över organisationen från kontoren i syd och från de människor man faktiskt finns till för.

De interna maktstrukturerna utmanas. Vi lever inte som vi lär. Detta leder till en ökad mångfald i alliansens ledningsstruktur och styrelse. En diskussion om accountability (ansvarighet gentemot såväl människor man vill hjälpa och givare och internt) tar fart. Vårt fokus på accountability gör oss så småningom till en referent på global nivå.

1998 tas ActionAids första gemensamma strategi: Fighting Poverty Together, en rättighetsbaserad strategi som talar om människor som lever i fattigdom som rättighetsaktivister.

2000-tal

Som en naturlig konsekvens av den nya strategin ombildas ActionAid 2003 från en löst sammansatt och i grunden brittisk organisation till en internationell federation med likvärdiga medlemmar med lokal förankring, med en egen styrelse och självständighet i varje land på en gemensam värdegrund.

Ett internationellt sekretariat bildas för att hålla ihop federationen. Dess huvudsäte förläggs i Johannesburg, Sydafrika. Ingen internationell organisation hade tidigare förlagt sitt huvudkontor till det globala syd. Biståndskartan vänds upp och ned och ActionAids ställning som ledande bottom-up-organisation stärks ytterligare.

ActionAid vinner internationell uppmärksamhet som föregångare för transparent bistånd. Det starka lokala perspektivet kombineras med ett lika starkt fokus på kvinnor och kvinnors rättigheter. Inte bara för att fattigdom, katastrofer och orättvisor drabbar kvinnor värst, utan för den enorma kraft och potential för samhället i stort som finns i deras mobilisering och ökade status.

År 2000 lanseras Participatory Vulnerability Analysis, ett verktyg som tagits fram i samarbete med gräsrotsorganisationer för att analysera och införa åtgärder för att minska sårbarhet och öka beredskap inför katastrofer. Efter jordbävningen i Gujarat, Indien 2001 genomförs den första kvinnoledda katastrofresponsen.

Emergency Unit byter namn till IHART, International Humanitarian Action & Resilience Team. Enheten beviljas särskild delegation i federationen för att snabbt kunna fatta beslut, samordna och agera i katastrofsituationer. ActionAids särskilda nisch är att kombinera behovsbaserade rent humanitära principer med rättighetsperspektivets fokus på lokalt ägarskap och staters ansvar för att öka effektiviteten och hållbarheten.

2006 startar ActionAid i Sverige.

2010-tal

För att stärka federationens kapacitet för planering, uppföljning och utvärdering bildas det interna nätverket EAGLES, Evaluation and Accountability Global Leaders, med medlemmar från de flesta länder.

ActionAid inleder ett förändringsarbete där vi går från att vara en biståndsorganisation till att bli en organisation som arbetar för jämlikhet och rättvisa för alla.

ActionAid finns nu lokalt förankrade i 45 länder (med närvaro i ytterligare några länder) och verksamheten vilar på en solid bas av rättigheter, feminism och lokal kapacitet. ActionAid är en internationell referent i frågor som klimatförändringar, skatteflykt, jämlikhet, kvinnors rättigheter och vikten av lokalt ägarskap.



Stöd vårt arbete

Engagera dig

Bli fadder

Här finns vi