Skip to main content
actionaid- om oss

Vår historia

Så startade ActionAid

ActionAid grundades i Storbritannien 1972, till en början med främsta fokus på barns utbildning och hälsa. Sedan dess har organisationen vuxit och arbetet skiftat från att lindra symptom på ojämlikhet och fattigdom till att angripa dess grundorsaker. I Sverige har vi funnits sedan 2006.

1970-tal

ActionAid bildas 1972 i Storbritannien av affärsmannen och filantropen Cecil Jackson-Cole. 

1980-tal

ActionAid växer till totalt 30 länder. I Europa etableras systerorganisationer i Irland, Frankrike, Italien och Spanien.

Verksamheten breddas från att ha fokuserats till barns utbildning till att stötta människor att organisera sig mot orättvisor kräva sina rättigheter av staten. Successivt börjar fokus skiftas från att lindra symtom till att angripa orättvisornas grundorsaker. Verksamheten blir alltmer baserad på människors rättigheter och staters skyldigheter.

1990-tal

ActionAid växer med nya systerorganisationer över hela världen. Vi börjar bedriva påverkansarbete gentemot regeringar och organ som Världsbanken och FN. Vi börjar arbeta mer konfliktförebyggande. Som svar på torkan i Malawi, Mocambique och Somalia bildas 1992 ActionAids Emergencies Unit, en professionell humanitär organisation.

Arbetet med att stärka individers och gruppers möjlighet och kapacitet att själva driva förändring börjar allt mer att ta form. 

De interna maktstrukturerna utmanas. Vi lever inte som vi lär. Detta leder till en ökad mångfald i alliansens ledningsstruktur och styrelse. En diskussion om accountability (ansvarighet gentemot såväl människor man vill hjälpa och givare och internt) tar fart. Vårt fokus på accountability gör oss så småningom till en referent på global nivå.

1998 tas ActionAids första gemensamma strategi: Fighting Poverty Together, en rättighetsbaserad strategi som talar om människor som lever i fattigdom som rättighetsaktivister.

2000-tal

Som en naturlig konsekvens av den nya strategin ombildas ActionAid 2003 från en löst sammansatt och i grunden brittisk organisation till en internationell federation med likvärdiga medlemmar med lokal förankring, med en egen styrelse och självständighet i varje land på en gemensam värdegrund.

Ett internationellt sekretariat bildas för att hålla ihop federationen. Dess huvudsäte förläggs i Johannesburg, Sydafrika. Ingen internationell organisation hade tidigare förlagt sitt huvudkontor till det globala syd. Biståndskartan vänds upp och ned och ActionAids ställning som ledande bottom-up-organisation stärks ytterligare.

ActionAid vinner internationell uppmärksamhet som föregångare för transparent bistånd. Det starka lokala perspektivet kombineras med ett lika starkt fokus på kvinnors rättigheter. Inte bara för att fattigdom, katastrofer och orättvisor drabbar kvinnor värst, utan för den enorma kraft och potential för samhället i stort som finns i deras mobilisering och ökade status. Efter jordbävningen i Gujarat, Indien 2001 genomförs den första kvinnoledda katastrofresponsen.

IHART, International Humanitarian Action & Resilience Team, bildas. Enheten beviljas särskild delegation i federationen för att snabbt kunna fatta beslut, samordna och agera i katastrofsituationer. ActionAids särskilda nisch är att kombinera behovsbaserade rent humanitära principer med rättighetsperspektivets fokus på lokalt ägarskap och staters ansvar för att öka effektiviteten och hållbarheten.

2006 startar ActionAid i Sverige.

2010-tal

För att stärka federationens kapacitet för planering, uppföljning och utvärdering bildas det interna nätverket EAGLES, Evaluation and Accountability Global Leaders, med medlemmar från de flesta länder.

ActionAid inleder ett förändringsarbete där vi går från att vara en biståndsorganisation till att bli en organisation som arbetar för jämlikhet och rättvisa för alla.

ActionAid finns nu lokalt förankrade i 45 länder (med närvaro i ytterligare några länder) och verksamheten vilar på en solid bas av rättigheter, feminism och lokal kapacitet. ActionAid är en internationell referent i frågor som klimatförändringar, skatteflykt, jämlikhet, kvinnors rättigheter och vikten av lokalt ägarskap.